Historia

Kort information om gården, arbetarlängan och dess historia.

BERNT HARDER SANTESSON

Karlsfors byggdes upp i början av 1800-talet till följd av att ägaren, grosshandlaren och
riksdagsmannen Berndt Harder Santesson anlade Karlsfors alunbruk. Han grundade år 1802
Årnäs bruk samt var av regeringen utsedd till en av sex kommitterade som fick i uppdrag att
organisera kanalbolaget inför byggandet av Göta kanal. Där lade han sedan den största delen
av sitt liv och förmögenhet och därigenom förlorade han, som största finansiär nästan hela
sin förmögenhet. Som belöning blev han utsedd till Kommerseråd, ett par ordnar samt en
årlig pension om 1000 riksdaler banko.

GÅRDEN

Bruket anlades 1816, var länets största alunbruk. På gården fanns även bank- och
postkontor, affär, skola och industri. Jordbruket spelade en underordnad roll ända fram till
1930-talet.
Gården hette från början Melldala Sörgården. Namnet Carlsfors kommer av att kung Carl XIV
Johan under sin eriksgata gjorde ett besök hos sin förtrogne, riksdagsmannen och
kommerserådet Santesson som då hedrade kungen med att namnge gården efter honom.
Männen arbetade mot en lön bestående av sill och mjöl, kvinnorna stod för hushållet och
barnen lärde sig läsa och skriva i gårdens skola. Arbetskläderna sägs ha varit röda för det
skulle de ändå ha blivit av dammet.

ARBETARBOSTÄDER

Husen är byggda 1818 som skånelängor med tjocka väggar av lera och halm, som höll ute
hetta på sommaren och magasinerade värme på vintern. Varje ytterdörr ledde in till fyra
rum och varje rum var avsett för en familj. Rummen var ovanligt stora och höga för din tid,
vilket tyder på att brukspatronen B.H. Santesson var en framsynt arbetsgivare.
Ett av husen är omgjort till magasin men det andra står med inredningen intakt. Längorna
var bebodda av statare till omkring 1940-talet och kallades i folkmun Långholmen.
Arbetskraften kommer från vida omkring.

ALUNBRUK

Alunskiffern bröts med hacka, brändes i högar utomhus och genom detta utvanns alunlut
när man upprepade gånger sköljde den brända skiffern med vatten. Sedan sjuder man
alunlut i pannor och lät det vila i kar tills saffians utkristalliserades. Saffiansen raffinerades,
dvs löstes i varmt vatten. Det fasta alunet utkristalliserades slutligen i tunnor och fraktades
vidare för försäljning.
Skiffern användes även som bränsle under pannorna för att spara på skogen.
Alun är ett kemiskt salt som bland annat används vid garvning, av papperstillverkare och för
att ta fram rödfärg. Även inom medicin hade man nytta av det som blodstillande och
desinficerande medel. Vid mitten av 1800-talet lärde man sig att framställa alun på kemisk
väg och över en natt försvann marknaden. Alunbruket lades ner 1856.

KALKBRUK

Redan under alunbrukets tid brötskalkbruk i samma skogar, men i och med alunbrukets
förfall kom brytningen igång på allvar. Kalken har sedan medeltid använts som murbruk i
Sverige men bryts nu även för att användas i papperstillverkning och som
jordförbättringsmedel. Till skillnad från alunbrukets anställda har kalkarbetarna egna
småbruk och ägnar bara delar av året i kalkbrotten. Både alunskifferns som används som
bränsle, och kalkstenen bryts nu med hjälp av dynamit och i anslutning till dagbrotten ligger
kalkugnar nedgrävda i terrängen. Stenen och skiffern transporteras i kärror och efter tio
dagar i 1000-graders värma får ugnen svalna. Kalken och skiffern har klumpats samman och
ska nu brytas upp.
Största delen, ungefär 85procent av ugnens innehåll, dumpas direkt i slagghögar, resten säljs
till traktens gårdar. När järnvägen mellan Skara och Timmersdala 1909 invigs når Carlsfor
kalk även avlägsna kunder. 1911 ansluter sig Karlsfors till Mellersta Sveriges Kalkbruk
Centralförening. Efter kriget råder lågkonjunktur och 1920 läggs bruket ner.

SILVERFALLET

Idag är området runt silverfallet naturreservat. Här går gränsen mellan berget Billingens
västsluttning och sjön Långens dalgång. Här fallet vatten ett tiotal meter nedför kalksten och
skiffer. Utför branten kastar sig vattnet sammanlagt ett 50-tal meter i forsar och fall.
Karlsforsbäcken rinner fram i en lövskog av ask och alm, det växer hassel, hagtorn, try och
olvon jämsides med blåsippor, gullvivor, lungört och skogsbingel. I lövskogen finns
härmsångare och grönsångare och i bäcken finns strömstare. Om natten hörs fladdermöss.
Utmed sluttningen kan du hitta rödfyr.

KARLSFORS IDAG

David och Josefina Larsson tar över gården 2020 och har stora planer för dess utveckling.
Dels för gården i sig, men även för naturreservatet runtom.
2021 öppnar Josefina upp Butiken på Karlsfors och i lokalen intill håller Konst på Karlsfors
utställningar under vår och sommar. Även arbetarbostäderna öppnas upp för utställning och
för de nyfikna kan man få se tapeter från början av 1900-talet.
Till hösten anordnas salong och under vinterna Jul på Karlsfors och utställningar för enskilda
och grupper i konsthallen. 

Källor: Billingsbygden 2008 av Skövde hembygdskrets
Nytt och gammalt av Albert i Stubbarud
Vår Hembygd av Norra Billings Hembygdsförening
Eric Jacob Moberger av Per Liberg